Radio Speltorsk

Elaine och Guybrush återförenas i episod två.

Jag har funderat på hur jag inte ska reprisera min recension av den första episoden. Ja, det är fortfarande ett peka och klicka-äventyr, ja, det är fortfarande humorn och dialogen som står i centrum och ja, vi bjuds återigen på kluriga pussel. Vad som däremot är nytt för utvecklaren Telltale Games är hur de äntligen lyckats bryta sig ur ett gammalt förlegat mönster som präglat allt de tidigare gjort.

Där tidigare serier utspelat sig i samma miljöer och ett speciellt utgångställe bryter The Siege of Spinner Cay konventionerna och ger oss helt nya platser att bekanta oss med utan att behöva återvända till den “hubb” som så många gånger tidigare agerat utgångsposition. På många känns därför Tales of Monkey Island som det mest ambitiösa de gjort hittills. Kanske rent av det bästa.

En ny karaktär avslöjas.

Den andra episoden fortsätter där den första slutade och den cliffhanger som fått oss att sitta på nålar sedan förra månaden nystas upp. Det hela inleds på ett mästerligt sätt med en ny bekantskap och ett fartfyllt, finurligt sammansatt pussel. Redan där är jag trollbunden. Nya karaktärer presenteras på sedvanligt manér, där den nya, mänskliga versionen av LeChuck står ut som den mest intressanta. Vi återser också ett par favoriter från kapitel ett och berättelsen börjar kännas mer komplex och spännande. Det hela har potential att utveckla sig till något riktigt episkt handlingsmässigt. Det finns goda förutsättningar för det åtminstone.

Spelmekaniskt har inget ändrats sedan den första delen. Styrningen är fortfarande densamma. Det vill säga onödigt klumpig. Röstskådespelarna presterar fortfarande på topp och pusselmomenten är smart ihopsatta även denna gång. Inte mycket har hänt sen sist beträffande dessa punkter. Jag vill ändå hävda att The Siege of Spinner Cay är vassare än The Launch of the Screaming Narwhal. Detta beror fram för allt på att handlingen tagit rejäl fart nu och att karaktärsgalleriet utökas med fler sköna personligheter. I slutändan är allt man bör veta att det återigen är ett sanslöst underhållande piratäventyr och en förträfflig fortsättning på serien.

Recensionen tidigare publicerad på Pricerunner.

Efter mycket funderingar och huvudvärk fick det 26:e avsnittet bli ett med ett antal huvudteman från diverse spel. Både i orginaltappning och i lite udda versioner. Som vanligt försöker jag slänga med lite udda kuriosa som kan vara trevligt att veta om spelen eller låtarna. Glöm inte heller att önska låtar till Playstation 2 specialen. Hjälp mig också att komma på nya spännande teman på programmen.

Låtlista
Title Theme – Harvest Moon
Capcom Disney Medley – Duck Tales, Darkwing Duck, Chip´n Dale Rescue Rangers
Main Theme – Bully
Main Theme 8-bit – Professor Layton and the Curious Village
Arranged Main Theme – Super Mario Bros
Main Theme (The Ocean on his Shoulder) – Bioshock
Paperboy Evening Edition Jam – Paperboy – Daknit, Band of Tarot
Main Theme – GUN

Sicket skutt!

En nästan skamlig kopia på Metroid-serien men en bra sådan kan sammanfatta vad jag tycker om Chair och Epics storslagna final i Summer of Arcade-serien på Live Arcade. Ena stunden blir jag nästan lite sur på Shadow Complex. Mest på grund av de uppenbara stölderna, men i sekvensen efter omfamnar jag spelet med kärleksfulla kramar och älskar det av hela mitt hjärta.

Det lever mycket på den utforskarglädje man känner igen från förr och på den punkten var jag såld redan innan jag satte mig ner med det. Ja, jag vet, jag är galen i spel med Metroidvania-upplägg. Tyvärr känns inte de egna små idéerna i spelet helt klockrena. Att skjuta inåt i skärmen (eller hur fan man ska likna det) är mer frustrerande än bra och gubben rör sig lite underligt. Inte för att jag brukar bry mig om hur högt karaktärer hoppar och realistisk fysik annars, men visst känns det lite skumt när han hoppar tre gånger sin längd när spelet i övrigt ser hyggligt realistiskt ut?

Sen är jag inte speciellt förtjust i ljudmixen. Det är alldeles för lite musik i spelet. Jag brukar tycka tvärtom annars men i fallet Shadow Complex känner jag inte att avsaknaden av en catchy melodi i bakgrunden är en stämningshöjare på det sätt det annars bör vara. Att det är knäpptyst i princip hela tiden gör bara att jag får känslan av att det saknas nåt. En sorts motsatt effekt.

Men nu låter det som jag hatar spelet och så är inte fallet. Shadow Complex är ett av årets största höjdpunkter för egen del och trots en del små brister så bör alla som gillar utforskarvänliga, actionspäckade, 2D-äventyr inhandla ögonaböj! 1200 Microsoft pengar är billigt för Shadow Complex och hör sen!

I avsnitt 53 gästas vi nästan på årsdagen av hans förra besök av en gammal bekant, Tommy Rydling. Med en före detta chefredaktör på tråden kretsar diskussionen förstås oundvikligen på Super Plays nedläggning, men vi lyckas rädda åtminstone lite av den glada stämningen genom att demokratiskt utse vinnaren i veckans fråga – Vargavaka, hör av dig till feedback@radiospeltorsk.se för att inhämta ditt pris.

I övrigt är det en mängd heta spel som avhandlas, däribland Operation Flashpoint 2: Dragon Rising, NHL 10 och fenomenet Trials HD. Och så får Tommy förstås chansen att ta revansch i Spelnördbataljen…

Låtlista:
Jade Empire – Global Empire – Jack Wall/Audix/Big Giant Circles/Tweek (OCR)
Mega Man II – Dr. Wily Stage 1 – Takashi Tateishi/Manami Matsumae/Yoshihiro Sakaguchi
Giana Sisters – Chris Hülsbeck/Instant Remedy (RKO)

Länkar:
Vincere vel mori
Super Play

Radio Speltorsk tipsar:
The Dig

Nästa veckas fråga:
Hur ska man modernisera framtidens j-rpg?

Jag har snackat en del om hur usla merparten av titlarna som släppts på Microsofts tjänst, Indie Games till Xbox 360 är, och sedan jag först tog del av tjänsten genom mitt amerikanska Live-konto har det inte blivit bättre. Snarare tvärtom. Men jag har fortfarande stora förhoppningar på att det hela kan komma att ändras. Ett steg i rätt riktning är den nya prissättningen. Spelen kostar numera 80, 240 eller 400 Microsoft Points. Klart trevligare än den förra (200, 400 och 800). Dessutom helt i linje med iPhones succé App Store som säljer ut merparten av spelen för löjligt låga summor. Ett smart drag.

Och det finns en del att se fram emot när det gäller de kommande spelen också för den delen. Just nu pågår nämligen tävlingen Dream Build Play 09 och bland bidragen finns det helt klart potential. Här är några av mina favoriter:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=Rl7JD0Kcdio]
Guru Guru – Fysikplattformare med studsande boll i fina miljöer.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=DxnRUXPxAjw]
Hollandia – Spännande grafisk stil och ett intressant upplägg.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=ed5D0g4BFmE]
Band of Bears – Castle Crashers blandat med Zelda: Four Swords Adventure. Lite styltiga animationer men kan bli riktigt bra.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=2Ps5aSXravg]
Briefcase Romanin – Vansinnigt läckert och skruvat peka-och-klicka-spel.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=YS6TGv8uCjs]
Magnetic Mind – Little Big Planet-kopia med ett par egna idéer.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=jzwgUskni7M]
Caleidoscope – Sockersöt platåskuttare. Kan bli bra.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=NpJEa7hkI5c]
Ones – Pusselplattormare med stilren look.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=tR7vE6l1MN0]
Dust: An Elysian Tail – Actionspäckad 2D-fest. Grymt läckert.

För fler bidrag rekommenderas Youtube-gruppen för tävlingen.