Radio Speltorsk

Recension: De Blob 2

de-blob-2-blue-wallpaper

Det första De Blob var en riktigt skön historia. Det hade en bra kontroll, musiken var riktigt skön och det var med ett stort leende som jag satt där och målade hela världen. Så det är inte så konstigt att jag sett fram mot uppföljaren i hopp om att det skulle vara lika kul som första spelet. Tyvärr blev väl inte resultatet riktigt som jag hade hoppats på.

Historien i spelet känns sekundär, men den är i alla fall mer genomarbetad den här gången. Blob måste ta reda på vad som har hänt i numera färglösa Prisma City som nu bara gestaltas av en grå trist stad. Tydligen finns det en mystisk präst vid namn Papa Blanc (i själva verket Comrade Black) som försöker vinna ett val i staden genom att hjärntvätta dess invånare. Så nu är det inte bara antagonistens hantlangare man behöver oroa sig för, utan även stackars förvirrade stadsbor.

de-blob-2-3

Det första jag lägger märke till är hur mycket segare spelet känns än föregångaren. Jag vet inte om jag gör något fel eller om det är så att det finns något sätt att rulla runt snabbare. Ärligt talat känns det som att Blob rullar runt i sirap och jag tycker att flytet fattas. Det blir visserligen lite bättre när man hittar genvägar genom staden och snabbkommandon för att till exempel krossa motståndare eller studsa mellan väggar men det känns aldrig som jag har samma bra kontroll som i det första spelet. I övrigt är det mycket som känns igen, hoppa på olika varelser och rulla över föremål för att färglägga världen i regnbågens alla färger.

Precis som i föregångaren gäller det att kombinera olika färger för att erhålla nya kombinationer. Ofta dyker det upp byggnader som måste målas i en speciell färg för att man ska kunna fortsätta i huvudberättelsen. Nytt för uppföljaren är även att man kan klämma sig ner i underjorden vilket gör spelet till en klassisk 2D-plattformare, vilket känns som en välkommen variation.

de-blob-2

Något som förhöjde spelglädjen i första spelet var musiken. Jag har till och med satt på soundtracket när jag pysslat med annat, det fanns verkligen toner som fastnade. Därför är det en redig besvikelse när De Blob 2 inte innehåller lika bra musik, istället känns den lika seg som kontrollen. Jag är ärligt talat grymt besviken på spelet. Visst, det finns vissa höjdpunkter och egentligen är spelet helt okej men jag hade förväntat mig mer. Det är möjligt att spela igenom huvudberättelsen med en vän, men spelläget är nästan än mer menlöst än det i Super Mario Galaxy 2. Desto roligare blir det om man istället spelar flerspelarläget där det finns lite olika utmaningar att ge sig på.

Slutsatsen är dock att hellre vänta med att införskaffa spelet när det ligger i reabackarna. Alternativt inhandla det första spelet i serien som jag personligen hade betydligt roligare med.

2011-03-15, Tobias

0 Kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Kommentera