Radio Speltorsk

Recension: Super Monkey Ball 3D

smb3d

Det första Super Monkey Ball var precis som denna 3DS-version ett lanseringsspel till en Nintendo-konsol. Då var det Gamecube som gällde och i ärlighetens namn var Segas spel om bollrullande apor vassare än Nintendos egna Luigi’s Mansion samt Wave Race: Blue Storm, och i mitt tycke den bästa releasetiteln till formatet. Situationen är snarlik även den här gången och Super Monkey Ball 3D har haft alla förutsättningar för att kunna göra om samma bravad och återigen bli klassad som bästa lanseringstitel. Dessvärre lyckas inte de glada aporna smitta av sig på samma sätt den här gången och jag sitter mest och surar när jag spelar.

Man ska återigen styra banan, antingen genom att vicka på styrspaken eller med hjälp av konsolens gyrofunktion, för att den glasbollsinstängda lilla apan ska ta sig till mål. Upplägget påminner om det i de gamla labyrintspelen i trä från min, och kanske din, barndom. Själv föredrar jag att jag styra med den analoga spaken men båda styrsätten funkar fint och maskinen reagerar bra även när jag spelar med den rörelsekänsliga kontrollen påslagen. Man gör dock bäst i att låta 3D-slidern vara när man kontrollerar på detta sätt då vickandet åt olika håll bara gör 3D-effekten suddig och oklar. Upplägget är annars detsamma som vi är vana vid – samla bananer, akta dig för att trilla ner och nå målet innan tiden tar slut.

Nog för att huvudkampanjen fortfarande håller måttet men avsaknaden av det där extragodiset, vi har blivit bortskämda med i tidigare spel i serien, är här på tok för påtaglig. Det finns nämligen bara två minispel tillgängliga den här gången och inget av dem är speciellt bra. Det första är ett partyaktigt racingspel som också återfunnits i tidigare delar, och är ett inslag som jag aldrig funnit direkt spännande, men frågan är om det ens om varit i närheten av så här själlöst tidigare. Det saknas inte bara fartkänsla utan också balans och finess.

smb3d1

Minispel nummer två är en partyfighter som till viss del liknar Super Smash Bros-spelen. Detta är väldigt synd då det ursprungliga Monkey Fight, som det döpts till även här, var en riktig höjdare. Som du kanske redan har gissat är inte heller det här någon riktig fullträff. Jag förstår precis hur Sega har tänkt här. Monkey Race var tänkt att bli en skoj Mario Kart-klon medan Monkey Fight var tänkt att efterlikna Super Smash Bros-spelens upplägg. Inget av dem är tyvärr kvalitétsmässigt i närheten av deras inspirationskällor. Jag antar att det beror på kort utvecklingstid men det är synd och skam att varken Monkey Target eller Monkey Bowling, som i mitt tycke var de mest underhållande inslagen i de första Monkey Ball-spelen, finns med här. Detta kunde lyft det här spelet avsevärt.

Det är svårt att bli arg på de glada aporna som rullar runt i sina bollar men det är just det jag blir när jag spelar Super Monkey Ball 3D. Det finns gott om potential här och serien har tidigare stoltserat med massvis med underhållande spellägen och innehåll. Jag blir därför irriterad över hur framstressat det hela känns, det är i grund och botten ett bra spel, men det är också ofrånkomligt att jämföra det med seriens äldre delar. Innehållandes endast två minispel, som båda känns opolerade, kan jag inte annat än konstatera att det här är ett spel som fått för lite utvecklingstid och hade åtminstone behövt några månader till för att glänsa på samma sätt som sina Gamecube-föregångare.

2011-04-06, Andreas

0 Kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Kommentera