Radio Speltorsk

Hjärtskärande musik

gears_of_war_dom_and_maria_by_tapuklokPrecis som med film spelar vi för att bli roade. Men samtidigt kan både film och spel ge oss någonting annat på vägen. Det kan få oss att skratta, känna ilska eller börja gråta. Det frambringar känslor och ibland är det svårt att förstå varför.

Personligen tycker jag att detta oftast sker när det blir en symbios mellan det som händer på skärmen och den musik som spelas. När jag sedan i efterhand lyssnar på låtar ur spel kan jag förnimma mig den känsla som uppstod i just det speciella ögonblicket.

Jag tänkte i detta inlägg visa på några spellåtar som berört mig känslomässigt, trots att jag är en person som vanligtvis har väldigt långt till tårar.

Jag vill redan nu varna för att det kommer dyka upp spoilers.

Maria – Gears of War 2

Även actionkåta män har känslor. Det bevisas bland annat i Gears of War 2 när Marcus och Dominic lyckas hitta Dominics fru, Maria, som varit försvunnen i tio år. Locusts har hållit henne inlåst under en längre tid, där hon har både torterats och fått utstå slavarbete. Jag trodde aldrig att jag skulle få en klump i halsen när jag spelade ett spel som Gears of War, men Epic Games lyckades faktiskt få till en riktigt gripande scen.

Ending Theme – Professor Layond and the Unwound Future

Jag är riktigt förtjust i musiken från samtliga Professor Layton-spel. Dragspelstangon, som Sebastian så vackert kallar det, ser verkligen till att förhöja stämningen i spelen. I det senaste äventyret som släpptes här i väst är slutet dessutom riktigt vackert och sorgligt. Jag satt på pendeltåget hem och hade svårt att hålla mig från att snyfta. Min sambo reagerade på samma sätt. Det som är extra roligt är att Laytons bakgrund kommer fram i The Unwound Future och man börjar förstå varför han alltid beter sig som en gentleman och hur han fick sin klassiska höga hatt.

Ballad of the Wind Fish Remix – The Legend of Zelda: Link´s Awakening

Originalsången är fantastisk i sig, men jag tycker att denna remix har lyckats fånga känslan av ångest än mer. Det känns otroligt tragiskt när Link står vid det gigantiska ägget och får reda på att allting egentligen är enda stor dröm. Om han spelar instrumenten han samlat in så kommer hela ön att försvinna och alla dess invånare likaså.

Bury Me Not On the Lone Prairie – Red Dead Redemption

Visserligen känns scenen när John Marston blir skjuten mer tragisk än själva begravningen. Men jag tycker att Rockstar har lyckats få till en skön stämning med regnet som faller, en sörjande änka och son och så Whitmores version av Bury me not on the lone prairie. Man kan verkligen känna tyngden hos Jack som nu känner hat mot Edgar Ross och vill ingenting annat än hämnas sin far.

2011-04-22, Tobias

1 Kommentar

2011-04-26, Henrik Blomgren säger:

Hjärtskärande musik var det ja.

Aerith Theme från FFVII. Förklaring onödig :p

The Girl Who Stole the Stars från Chrono Cross. När man hör den spelas och ser scenerna som utspelar sig då gråter man inombords.

Time´s Scar från Chrono Cross. Spelet har inte börjat, ändå lyckas titelmelodin framför ett sådant ledsamt budskap så det inte är sant.

聆紗の子守唄 från Ar Tonelico 2. Scenen när när denna låt sjungs och på det sätt som scenen slutar får det att tåras i mina ögon.

EXEC PHANTASMAGORIA från Ar Tonelico. Den avslutande sången som innefattar allt vad man varit med om under hela resans gång. Sorger, glädje, misslyckanden, överraskningar. Allt finns med i en enda sång.

Cyans Theme från Final Fantasy VI. Men kan inte annat än gråta när man hör detta tema spelas. Så många minnen :(

Det får räcka tror jag. Annars sitter jag och letar upp musik från olika spel som jag grät till. Vilket när jag tänker efter blir en hel del.

Kommentera