Radio Speltorsk

Mass Effect 2, Dragon Age: Origins, Smackdown vs. Raw 2010, Fable 2, till och med Little Big Planet. Alla har de något gemensamt har jag upptäckt. Min fascination att skapa en karaktär med mustasch. Jag vet inte varför det har blivit på det sättet, men i alla spel där man får forma sin egna skapelse lyckas jag alltid tillföra någon form av mustasch på gubben som ska komma att representera mitt alter ego. Allt för ofta är det dessutom någon form av Goatee, vilket är ett mellanting mellan mustasch och skägg. Det fånigast av allt är att jag privat aldrig har skägg eller mustasch. På sin höjd är jag väldigt orakad och på så sätt får ett ovårdat yttre. Så var kommer min fascination för att låta mina karaktärer bära ansiktsbehåring?

Har ni andra också saker (ögonfärg, kläder, långa ben etc) som återkommer när ni skapar egna karaktärer i spel?

(Om ni föresten undrar så kommer titeln ifrån en fantastisk låt skapad av Thore Callmars Orkester.)

En enig kritiker- och spelarkår är överens om att 2010 blir ett fantastiskt spelår. Men det som kanske är mest anmärkningsvärt är hur utspritt storspelen är fördelade. Frågan är vilken konsol som blir starkast? Som den listskadade individ jag är kunde jag därför inte hålla mig borta ifrån att sammanställa en lista över respektive konsols spelsläpp för 2010.

Att det kommer att uppstå förseningar, outannonserade spel som släpps och överraskningar får man också ta med i beräkningarna. Om vi dessutom får ta del av spel som The Last Guardian, Castlevania: Lords of Shadow med flera får vi ännu fler anledningar att jubla. Men de som är listade nedan kommer med stor sannolikhet att släppas i år vågar jag påstå (de med ett ”E” bakom titeln är exklusiva för formatet).

Xbox 360
Mass Effect 2 (E)
Final Fantasy XIII
Halo: Reach (E)
Alan Wake (E)
Bioshock 2
Dragon Age Origins: Awakening
Lost Planet 2
Dead Rising 2 (E)
Bayonetta
Darksiders
Max Payne 3
Red Dead Redemption
Splinter Cell: Conviction
Just Cause 2
Battlefield Bad Company 2
Mafia II
Super Street Fighter 4
Rage
Brink
Resonance of Fate

PS3
Heavy Rain (E)
Final Fantasy XIII
God of War III (E)
Yakuza 3 (E)
Bioshock 2
Dragon Age: Awakening
3D Dot Game Heroes (E)
Lost Planet 2
Bayonetta
Darksiders
Max Payne 3
Red Dead Redemption
Splinter Cell: Conviction
Just Cause 2
Battlefield Bad Company 2
Mafia II
Gran Turismo 5 (E)
Super Street Fighter 4
Rage
Brink
Resonance of Fate

Wii
Super Mario Galaxy 2 (E)
Metroid: Other M (E)
Zelda (E)
Tower of Shadow (E)
Sin & Punishment 2 (E)
Silent Hill: Shattered Memories (E)
No More Heroes 2: Desperate Struggle (E)
Epic Mickey (E)
Red Steel 2 (E)
Monster Hunter Tri (E)
Super Monkey Ball: Step & Roll (E)
Fragile Dreams: Farewell Ruins of the Moon (E)
Rune Factory: Frontier (E)
Final Fantasy: Crystal Chronicles – Crystal Bearers (E)

Vilken konsol tycker du får flest bra spel under 2010?

Snake! Hur kan man bara glömma av denne mustachprydde gubbe?

Jag vet i ärlighetens namn inte varför jag slutade spela Metal Gear Solid 4 för sisådär ett halvår sedan. Precis lika mycket som jag hatat den trasiga spelmekaniken som präglat serien älskar jag den urflippade storyn, karaktärerna och de spektakulära scenerna. Den avslutande delen av det fjärde kapitlet levererar precis som tidigare kapitel en cliffhanger och en vändning i handlingen som få, om ens nåt spel lyckas vara i närheten av. Jag har, av vad jag har förstått, bara det avslutande kapitlet kvar nu och jag är väldigt exalterad över att ta del av vad som kommer att hända.

Jag startade faktiskt igång min sparfil precis efter att jag sett eftertexterna rulla i Mass Effect 2 och även om vi snackar ett spel av episka proportioner även i det fallet är det klasskillnad i hur jag upplever de bombastiska scenerna från Metal Gear Solid 4. Kojima bemästrar verkligen det där med att regissera spektakulära ögonblick och trots att jag finner mycket av det som händer i de mer gripande sekvenserna lite väl överspelat är det en fantastisk berättelse som man får ta del av på många sätt.

I vilket fall är jag glad att jag återupptog bekantskapen med den bortglömde gamlingen igen.

Kalla mig en självgod jävel eller vad du vill men har i min enfald avverkat gamla avsnitt av Radio Speltorsk i jakten på mina personliga favoritinspelningar. Vi har faktiskt sammanställt en del lyckade avsnitt sen starten och den första inspelningen som dök upp redan 9:e juli 2007.

De första trevande försöken är verkligen inget mer än en samling taffliga pilotepisoder och det tog i ärlighetens namn lång tid innan vi blev varma i kläderna. Faktum är att allt från 2009 och det mesta som dök upp i slutet av 2008 fortfarande är lyssningsbart medan många av de tidigare årens podcastavsnitt verkligen bör undvikas.

Här följer några av de favoritavsnitt jag stött på när jag avlyssnat vårat podcastarkiv:
* Avsnitt 18 – Det första avsnittet där en kvinnlig röst finns representerad. Angelica Norgren gästar och snackar Xboxflickan.se.
* Avsnitt 24 – Eskil Steenberg gästar och pratar om sitt fantastiska spel Love samtidigt som han uppvisar ett oerhört kunnande, både som utvecklare och i spelkunskap.
* Avsnitt 29 – Martin Lindell gästar och vi bjuds på ett avsnitt där röstskådespeleri diskuteras flitigt. Han delar med sig av intervjuer från Sci-Fi-mässan med Lance Henriksen (Alien, Millenium) Carl Weathers (Rocky, Rovdjuret).
* Avsnitt 32 (del 1 och 2) – Zelda overload! Vårat första riktiga special-avsnitt. Det pratas Zelda med Tobias Jensen uppdelat i två episka delar.
* Avsnitt 46 – Producenten Dan Eriksson från numera nedlagda Grin, snackar om Bionic Commando. Intressant ur ett historiskt perspektiv.

Har ni några personliga favoritprogram av Radio Speltorsk?

Nästa vecka är det dags för ytterligare en spelutvecklare att gästa Radio Speltorsk. Mårten Brüggemann jobbar på Pieces Interactive och är aktuell med musikplattformsspelet Fret Nice som släpps på Xbox 360 och Playstation 3 inom kort. Studion släppte dessutom nyligen pusselspelet Puzzlegeddon och har tidigare också levererat stilig robotaction i form av Walkie Tonky till PC.

Nu har ni chansen att ställa frågor till Mårten inför nästa veckas avsnitt. Antingen via en kommentar här nedan eller genom mejl och adressen feedback@radiospeltorsk.se.

Senast på måndag 20.00 måste vi ha in era funderingar och frågor.

Borta i USA har välgörenhetssatsningen Child’s Play dragit in nästan 2 miljoner dollar under sin senaste drive. Konceptet är enkelt, att donera spel och leksaker till barnsjukhus. Våra vänner på Blog ‘Em Up tar nu ett liknande initiativ som redan mötts av hjärtevärmande stor respons. Saxat från Blog ‘Em Up:

Vi vill dela med oss till de barn, och vuxna, som tillbringar så ofattbart tuff tid på CAST. Och vi vill göra det med Tv-spel.

Vi uppmanar därför alla våra läsare att skicka spel, konsoler, handkontroller – allt ni kan tänka er i Tv-spelsväg – till CAST i Huddinge. Märk paketet ”Tv-spelshjälp”.

Sprid ordet och dela med er av glädje till människor som verkligen behöver det.

Tack!

Skicka era gåvor till:
Britt-Marie Svahn
Verksamhetschef
CAST B 87
Karolinska Universitets Sjukhuset/Huddinge
141 86 Stockholm

Så passa på donera lite apparater och spel ni inte har så stor nytta av längre, eller hjälp helt enkelt till att sprida ordet. Alla detaljer finns borta på Blog ‘Em Up.

Jag närmar mig slutet i Mass Effect 2 och har för avsikt att inte köpa nåt nytt spel efter min genomspelning utan istället gå tillbaka till ett spel jag redan investerat i tidigare innan all min fokus läggs på Heavy Rain. Men problemet är att jag har väldigt svårt för att bestämma mig för vilket spel jag ska ta mig an.

Mina alternativ är följande:
Metal Gear Solid 4 (ett kapitel kvar att spela)
Bioshock (ospelat)
Assassin’s Creed 2 (ospelat)
X-Men Origins: Wolverine (ospelat)
The Legend of Zelda: Spirit Tracks (ett par timmar in)
Mario & Luigi: Bowsers Inside Story (ett par timmar in)

Så vad borde jag ta tag i först tycker ni?

Jag vet inte hur det är med er, men personligen läser jag sällan recensioner. Speciellt när det kommer till spel där förväntningarna är riktigt höga. Låter det konstigt? Låt mig förklara. I mitt tycke är det allt för ofta som recensenterna avslöjar lite för mycket i sina texter. De flesta menar väl och försöker skriva en text som inte ska vara allt för avslöjande. Tyvärr slinker det allt för ofta med en liten hint om vad som komma skall. Vilket är ganska naturligt. Att bara få reda på hur kontrollen, grafiken eller ljudet är räcker oftast inte. De flesta vill veta om själva berättelsen också är något att hänga i julgranen.

Men är det ett väldigt lyckat spel så är det tydligen svårt att inte släppa en, eller flera, spoilers. Jag vet hur det är. Det är likadant när jag ska försöka förklara hur bra, eller dåligt för den delen, ett spel är för mina vänner. Utan att tänka sig för vill man förklara hur storartat spelet är. Hur gripande berättelsen är eller hur nervpirrande det är att se vad som döljer sig bakom hörnet. Så kära recensenter, tänkt efter en eller två gånger innan ni skriver era tankar om spelet. Jag vill i alla fall inte veta för mycket, för då förstörs spänningen.

Ska väl tillägga att jag faktiskt läser recensioner lite då och då. Vissa spel kan jag behöva veta lite mer om innan jag bestämmer mig om jag ska lägga min surt förvärvade riksdaler på dem. Speciellt om jag är lite misstänksam, men där det ändå finns en viss form av intresse.

Ja, det var klart en kortare spelnördbatalj än väntat då Sebbe total ägde mig i senaste avsnittet. Men men, ja é inte bitter…

Något jag däremot fick möjligheten att göra, för att försöka öka mitt splittrade anséende något, var att tipsa om lite iPhone-spel. Inte nog med att jag erbjuder att göra mig till åtlöje i podcasten, jag kan dessutom guida er i App-djungeln som numera är känd som AppStore. Här kommer den senaste tidens spelintryck från mig till er lyssnare/läsare.

Flight Control
Pris: 7 kr

Superdupertrevligt strategispel där man ska agera flyg-trafikledare och styra flygplan och helikoptrar till sina respektive landningsbanor. Ser väldigt simpelt ut men blir klart rörigt efter en liten tid. Du pekar på ditt flygplan/helikopter och drar sedan en flygrutt för att guida in dina fordon till respektive landningsbanor, super simpelt eller hur? Jo de första minuterna är det så…

Ett intressant flerspelarläge där man spelar över wifi finns också, här har du både dina och din väns plan att hålla reda på och styra upp till rätt flygfält. Enda nackdelen är väl att skärmen ibland kan vara ett hinder för att lyckas, efter Apple’s senaste nyhet om iPad så kan man nästan förutsätta att detta spel kommer få nytt liv på den större skärmen hos iPad.

Warheads
Pris: 7 kr

Missile command på steroider. Ja hittar någon ett Missile command spel med grymmare effekter än detta så vill jag veta. Hade de implementerat så att vibrationerna satte igång när missilerna exploderade hade detta varit perfekt. Tänk er effekterna av det härliga Dawn of War på PC så förstår ni nog vad jag menar.
Istället för bara en skärm så vrids kamera perspektivet 90 grader för att försvara en annan flank när de du just spelade är säker. Detta tillsammans med det grymma effekterna och ljudet gör spelet väldigt intensivt och en härlig ny tändning på ett gammalt härligt recept.

Battlebears 1,5
Pris: 15 kr

Sjukt sjukt sjukt… ja jag vet inte vad jag ska säga. Tog denna App lite på vinst och förlust då den råkade vara gratis den dagen jag satt och browsade runt AppStore. Ploten är hur enkel som helst. Du är en brun björn på en vagn dragen av två enhörningar som jagas av rosa björnar som så klart vill krama ihjäl dig. Vagnen går sönder och dina enhörningar dör, men då tar vår egna lilla rambobjörn och bygger en befästning av vagnen samt tillverkar ett armborst av hornen på enhörningarna, sedan sätter fighten igång för överlevnad.. eller .. ja att undkomma o-kramad.

Diverse bossar finns så klart utöver det vanliga uppgraderandet av utrustning och vapen, där man bland annat använder de rosa björnanas regnbågs-blod för att tillverka eldkastare. Bossarna håller samma sjuka stil som övriga spelet vilket är välkommet. Ja, jag kan bara rekommendera om inte annat för den sjuka humorn.

Parachute Ninja
Pris: 7 kr

Doodlejump goes ninja kombinerat med Bird Strike. En gul liten prick är arg på en annan gul prick som tänt eld på hans hus och mördat hans föräldrar. Så klart tar han upp jakten med hjälp av sin sista släkting Master Yo. Denne har så klart en ninjadräkt men inbyggt paraply som agerar fallskärm/hängglidare.

Du ska navigera din lilla ninja prick med hjäl av en massa studsmattor och andra hjälpmedel för att katapultera honom runt på banan. Men eftersom han har sitt inbyggda paraply så kan man veckla ut detta mitt i en luftfärd för att plötsligt kunna glidflyga runt på skärmen. Detta uppnås genom att första trycka och hålla fingret på skärmen för att utlösa paraplyet, tiltar man sedan telefonen alá Doodlejump så styr man luftfärden. Väldigt trevligt spel rent grafiskt och helt klart ett värdigt plattforms/studsmattsäventyr men härligt skum story.

Battle of Puppets
Pris: 15 kr

Castle vs. Castle hur spännande kan det vara egentligen? Jo, om du lägger till grafik som hämtad från Little big planet samt humor och känsla så kan man snabbt inse att det kan bli riktigt spännande. Grafiken var klart den vinnande orsaken till varför jag testade detta spel och det blev bättre än förväntat.

Du väljer olika ”teatrar” för att utspela dina slag och detta styr sedan vad du får för soldater och scenerier. Uppgradera din bas samtidigt som du pumpar ut små söta soldater i multum för att besegra motståndaren. Skulle dina soldater inte vara nog så kommer så klart lite härliga trollformler, som så klart ska ritas med fingret på skärmen, in i bilden och gör matchen kort. Inte så mycket att säga mer än att det är ett jäkla mysigt spel med tonvis av charm.

Galcon
Pris: 22 kr

I ett försök att hitta en rondbaserad rymd 4e liknande Strategic Commander som fanns till min gamla gamla gamla Palm och som jag älskade på den tiden då det begav sig så råkade jag hitta detta spel. Hade inte hört talas om det innan men numera inser man hur älskat det är.. och detta är väldigt förståeligt. Återigen en simpel premiss som funkar underbart.

Du spelar mot AI eller en riktigt människa via spelets onlinetjänst. Skärmen visar en stor karta med ett antal planeter av olika storlek. Planeten längst ned tillhör dig och har en siffra i sig, denna representerar antalet rymdskepp du äger och du kan, genom att dra med fingret från din planet till en outforskad planet, skicka iväg en skvadron med skepp. Dessa tar över planeten och hela tiden så tickar dina siffror på planeterna upp i olika tempon beroende på planetens storlek samt hur många planeter du besitter. Skickar du en skvadron med skepp till en fiende ockuperad planet så gäller det att ditt antal skepp är högre än siffran på fiendes planet, om inte får du skicka ytterliggare en och hålla på så tills dess att du besitter planeten.

Det hela går alltså ut på total annihilation, fienden ska bort. Visst låter det enkelt, men det utförs helt underbart och är ordentligt utmanande. Lägg sedan till en otroligt bra onlineupplevelse med spectator mode och 1 vs 1, 2 vs 2 samt 1 vs 2-matcher så har du enkelt en motivering till de ynka 22 kronorna.

Dock söker jag fortfarande med lykta efter en ersättare till mitt behov av ett Strategic Commander-spel. Någon som har några bra förslag?

Sway
Pris: 38 kr

”Ahh”, lite svenska utvecklare måste man klämma in också, därav acceptabelt med det höga priset. Ett väldigt simpelt spel igen som har genialisk kontroll. Du styr din karaktärs höger och vänsterarm genom att trycka på höger och vänster skärmhalva. Armarna har någon slags magnetisk funktion så du tar dig fram genom att svinga fram över den 2,5D bakgrund som utgör banan. Samla på dig lite stjärnor och annat tjafs blir snart sekundärt eftersom hela styrfunktionen totalt tar över ditt tänkande.

Det gäller verkligen att använda båda hjärnhalvorna för att komma in i rätt flow och så snart detta inträffar så uppnås någon slags nirvana och man bara njuter av hela upplevelsen. Finns en LITE version och jag tycker onekligen att ett test är ett måste för ett så här mysigt och genialt spel.


/Jesper Matsson
Lyssnare och slagpåse i Spelnördbataljen

…Börjar Sega lyssna på sina fans.

Många, inklusive mig, har delat den uppfattningen länge. Man har gång på gång misslyckats med att sparka nytt liv i gamla franchises och lansera dem till nuvarande generation. Mest katastrofartade är den blåa igelkottens comebackförsök. De senaste årens våldtäkter av Segas en gång i tidens starkaste lysande stjärna har gjort honom till ett skämt. Som ikon och spelkaraktär håller jag Sonic som en av de bästa, men när han ständigt utsätts för ideologier och spelkoncept ämnat för någon annan, har jag redan gett upp för länge sen. Sonic har aldrig funkat i 3D. Att Sonic Adventure var ett bra spel när det kom råder det inget tvivel om men med dagens mått mätt är det knappt spelbart längre. Formsvackan sen Dreamcast-spelet har pekat spikrakt nedåt och ju fler töntiga karaktärer Sonic Team introducerat desto sämre har slutresultatet blivit.

Men nu i natt tändes ett litet ljus. Sega har börjat lyssna. Man gör precis det fansen har skrikit om – återlanserar Sonic och tar serien tillbaka till dess rötter.

I Sonic the Hedgehog 4: Episode 1 springer den blå igelkotten återigen med en sjuhelvetes fart fram genom grönbeklädda Green Hill Zone. Ett 2D-Sonic där vi slipper sopiga spelbara karaktärer, oprecis 3D-kontroll och omotiverade spelmoment. Spelet planeras att släppas i sommar till Xbox 360, PS3 och Wii, via respektives nedladdningstjänst. I vass HD-grafik till de första två och halvhygglig 480p till den sistnämnda. Ett överraskande klockrent beslut. Teasern som dykt upp är inte överdrivet matig men hintar om ett spel i samma gamla stil vi vande oss vid under Mega Drive-eran men som framförallt kanske gör serien kul att spela igen.

Med andra ord borde hela himlen svärma med flygande svin i detta nu.