Nästa veckas gäst är ingen mindre än Ludde Lundblad från den störtsköna spelbloggen Svampriket. Mest känd är han för sina galna videobloggar och nu vill vi att ni läsare och lyssnare ställer frågor i kommentarerna så det ryker inför nästa veckas avsnitt.

Deadline för frågebidragen är nu på måndag den 6:e september, 20.00. Har du inte besökt Svampriket än är det dags att du tar dig en titt.

…men inte länge till.

Det har under en lång tid varit klent uppdateringstempo här på Speltorsk-bloggen. Det finns många anledningar till det. Anledning nummer ett är att den nya spelsajten Skillpoint, som vi tidigare har rapporterat om, har slagit upp portarna men också för att jag har varit på utlandssemester, hunnit fylla trettio och flängt kors och tvärs över landet. När det gäller Sebastian har han haft fullt upp med att knappa in massvis med kod som resulterat i nyss nämnda spelportal och nu senast, besöka fläskiga spelmässan GamesCom.

Men nu har det mesta börjat lugna ner sig och vi kommer snart återvända både till etern och bloggandet. Vill du ta del av några av de texter vi skrivet under blogguppehållet rekommenderar jag att du spanar in denna länk i mitt fall och denna i Sebbes fall.

Jag hoppas ni har saknat oss, åtminstone lite, (trots alla grymma sommarlovsprogram) och ser fram emot en ny spännande höstsäsong med mängder av spelbabbel och spelbloggande. Vi har saknat er.

Boel har en imponerande meritlista och har bland annat jobbat på Sveriges Radio, recenserat film för Filmrutan och MovieZine, skrivet för Super PLAY och Svenska Dagbladet, varit programledare för tv-spelsprogrammet Kadooosch och nöjesredaktör på Örnsköldsviks Allehanda & Tidningen Ångermanland men jobbar numera på spelföretaget Paradox Interactive.

Nu vill vi att ni bidrar med frågor inför vårat sista avsnitt innan vi tar lite semester från det ordinarie Speltorsk-schemat. Antingen via en kommentar här nedan, eller om man hellre vill, skicka ett mail till feedback@radiospeltorsk.se. Innan tisdagen den 29:e juni kl. 20.00, behöver vi ha era frågor.

Tillträdande chefred Malin är en skicklig och kul tjej och det ska bli intressant att se vad hon försöker göra med sajten, men jag misstänker att mycket kommer fortsätta skjutas i sank av den högre ledningen. Till de där ute som funderar på att ansöka till de numera lediga skribentpositionerna på GP kan jag bara ge rådet att go for it om det låter intressant, mitt år har i alla fall varit spännande. Så länge nuvarande VD, som jag efter de möten jag haft med honom inte kan beskriva som annat än psykotisk, sitter kvar bör jag dock varsla om att man inte bör förvänta sig för mycket av det hela.

Förresten, till de som undrar vart alla (eller tja, många) av GP:s forumiter tagit vägen. De har tagit vägen till We Are Gamers. Ett svenskt Neogaf?

Jag avslutat med ett citat av G’kar från Babylon 5 därför att:
1) Det är ett himla fint citat, som dessutom passar situationen väldigt bra.

Men framförallt för att:

2) Babylon 5 är det bästa som någonsin visats på film eller tv, and shall so remain for all eternity!

”The future is all around us, waiting in moments of transition, to be born in moments of revelation. No one knows the shape of that future, or where it will take us. We know only that it is always born in pain”

De första trevande försöken är verkligen inget mer än en samling taffliga pilotepisoder och det tog i ärlighetens namn lång tid innan vi blev varma i kläderna. Faktum är att allt från 2009 och det mesta som dök upp i slutet av 2008 fortfarande är lyssningsbart medan många av de tidigare årens podcastavsnitt verkligen bör undvikas.

Här följer några av de favoritavsnitt jag stött på när jag avlyssnat vårat podcastarkiv:
* Avsnitt 18 – Det första avsnittet där en kvinnlig röst finns representerad. Angelica Norgren gästar och snackar Xboxflickan.se.
* Avsnitt 24 – Eskil Steenberg gästar och pratar om sitt fantastiska spel Love samtidigt som han uppvisar ett oerhört kunnande, både som utvecklare och i spelkunskap.
* Avsnitt 29 – Martin Lindell gästar och vi bjuds på ett avsnitt där röstskådespeleri diskuteras flitigt. Han delar med sig av intervjuer från Sci-Fi-mässan med Lance Henriksen (Alien, Millenium) Carl Weathers (Rocky, Rovdjuret).
* Avsnitt 32 (del 1 och 2) – Zelda overload! Vårat första riktiga special-avsnitt. Det pratas Zelda med Tobias Jensen uppdelat i två episka delar.
* Avsnitt 46 – Producenten Dan Eriksson från numera nedlagda Grin, snackar om Bionic Commando. Intressant ur ett historiskt perspektiv.

Har ni några personliga favoritprogram av Radio Speltorsk?

Nu har ni chansen att ställa frågor till Mårten inför nästa veckas avsnitt. Antingen via en kommentar här nedan eller genom mejl och adressen feedback@radiospeltorsk.se.

Senast på måndag 20.00 måste vi ha in era funderingar och frågor.

Mina alternativ är följande:
Metal Gear Solid 4 (ett kapitel kvar att spela)
Bioshock (ospelat)
Assassin’s Creed 2 (ospelat)
X-Men Origins: Wolverine (ospelat)
The Legend of Zelda: Spirit Tracks (ett par timmar in)
Mario & Luigi: Bowsers Inside Story (ett par timmar in)

Så vad borde jag ta tag i först tycker ni?

Har du suttit och skrattat åt Sebastian och company när de svarat fel på frågorna i Spelnördbataljen? Rymmer din hjärna mängder med nördig spelkunskap? Vet du med dig att du är vassare än våran expert? Nu har du chansen att bevisa det! Till nästa vecka söker vi en lyssnare som ger Sebbe en riktig match i vårt hyllade (nåja) frågesportsmoment i programmet.

Helst ser vi att du äger ett hyggligt headset eller mikrofon men vi kan ta det hela per telefon om det krävs. Mejla på feedback@radiospeltorsk.se eller kommentera här nedan om du är intresserad.

Anmälan måste vara inne senast på måndag den 1:a februari.

Ställ era frågor om Ghostwire och A Different Game i kommentarerna eller skicka mejl till feedback@radiospeltorsk.se (märk mejlet med ”Ghostwire”).

Det händer saker bakom stängda dörrar när det gäller Radio Speltorsk och våran sajt. Saker som snart kommer att avtäckas. Förhoppningsvis bara om några dagar om allt klaffar. Se till att spana in radiospeltorsk.se med jämna mellanrum för att hålla er uppdaterade.

Någonting som redan har dykt upp på sidan är ”Kommentarstoppen”. Om ni inte redan listat ut det är detta i vilket fall en ny funktion som kommer ge er koll på vilka av er som kommenterar mest på hemsidan. Det här är ett sätt för oss att tagga er till att engagera er ännu mer i våra podcastprogram och vad vi skriver på bloggen. Vi hoppas att ni gillar tanken bakom och fortsätter att förse oss med eran feedback. Den är orsaken till att vi finner det så förbannat roligt att jobba med Radio Speltorsk.

Så långt allt väl, men trots detta och trots att jag redan tidigare sållat bort allt som är cartridgebaserat plus en massa annat slam till pappboxar i förrådet så är mitt konsoltorn ändå fullt av alldeles för mycket spel:

Även med lite kreativ omorganisation kommer jag inte ha mer än max sex hyllplan att fylla med konsoler och fyra av dem är redan i dag fyllda av två PS3:or, en PS2:a, en PS1:a och en Saturn. Så med stora nävar god vilja säger matematiken att jag kan få in resterande current-gen ungefär, men jag skulle behöva få in åtminstone en av mina Dreamcast också.

Och då är jag dessutom fullproppad och kommer behöva tänka om igen efter ytterligare några nävar nya spel.

Hur sjutton gör alla andra för att få plats med sina spel?! I need advice, people.

Ett av dessa ickeavsnitt var vår tilltänkta Tokyo Game Show-special. Ett manus var färdigskrivet och Linus hade bidragit med en fin avsnittsbild till och med. Hur det kom sig att det aldrig blev nåt kommer jag inte ihåg men här får ni nu åtminstone ta del av vad som förberetts i bloggform.

TGS 09

Trender:
Stor satsning på PSP
Square-Enix kör hårt på digital distribution
Lite klenare TGS i år?

SpelGalen innehåller över hundra tv-spelspelrecensioner och är tänkt som lika delar tidsdokument, ren nöjesläsning och bred köpguide.

Boken finns att köpa här.

Själv tänker jag ge ut boken ”Mitt liv som speltorsk” nästa vecka.

Eller inte.

Som trogna lyssnare vet har jag ingått ett slapbet gällande Guitar Hero Metallica och Rock Band Beatles relativa försälningssiffror. Tre månader efter releasen av Beatles, dvs den 9:e december, skall summorna summeras och har då Metallica sålt bättre totalt kan jag se fram emot en handflata i ansiktet. Med knappt halva tiden kvar är det dags att kolla upp hur landet egentligen ligger. Jag förlitar mig återigen på VGChartz, som är det enklaste sättet att få en någorlunda dräglig sammanfattning av siffror.

Ganska jämnt, som synes. Tabben som jag glömde stipulera i vårt avtal var att jämförelsen borde gjorts mellan jämförbara plattformar, men när vi gick in och kikade hittade vi inte något om att Guitar: Hero Metallica skulle släppts till Playstation 2, så det kändes onödigt när båda spelen ändå släpptes på samma tre konsoler. Men nu är det just den lilla last-gen-uppstickaren som utgör nageln i ögat, tar man bort den skulle Beatles redan nu leda med 70 000 sålda exemplar. Men det finns ju tid kvar, och jag känner mig ganska säker på att Beatles kommer knappa in och dra ifrån på den tiden.

Men även om det inte blir så kan jag definitivt hävda en moralisk seger, för oavsett paragrafrytteri står det ju klart att Rock Band: Beatles är den populärare produkten i vilken rättvis jämförelse som helst. En seger för min moral alltså, men fortfarande potentiellt en svidande förlust för min kind.

Men det var ju inte den enda träbest vi talade om, så jag passar på att öppna mitt eget fotoarkiv och gräva fram en bild på min egna fina casemod som tillverkats av en gammal kökslåda:

Anskrämliga, inte sant? Den enda egentliga frågan, som jag lämnar öppet för er på internätet att avgöra, är vilken av dessa monstrositeter som egentligen är fulast?

För mer film och musik från bandet rekommenderas Powerplay’s MySpace-sida.

Med en magisk kväll följer såklart en samling magiska bilder. Här är ett axplock av dem. Är du sugen på mer så klicka dig vidare hit.

I del två snackar vi bland annat om Samus medverkan i serietidningen, Captain N. Här i Sverige kallades den, inte helt oväntat kanske, Kapten N och dök upp allt som oftast i Nintendo-Magasinet. Sebastian tycker att hon, i den här uppenbarelsen, är het som fasen och låter oss betygsätta hennes medverkan, där Moderhjärnan är sämst och lika med ett på betygsskalan medan tio motsvarar en japansk skolflicka (?).

Var på skalan landar du efter att ha sett dessa chockerande bilder?

Om du vill läsa hela tidningen så finns den att skåda här.

Någon mer än jag som blir lite avundsjuk?

Jag vet att Sebastian inte är en fan av dessa påfund och skulle allra helst bara pladdra på med någon enstaka musikpaus som enda avskiljare. Jag däremot, jag gillar den här klassiska idén om att tydligt bryta av när det är dags för en ny del i programmet. Dessutom får man chansen att tramsa sig lite när man spelar in dem.

Här under finns ett gäng gamla klassiker som vi inte längre spelar i programmet. Vår gamla vapendragare Fredrik Wikström står för merparten av dem.

Jingelmedley

Som ni ser är jag inte besatt med Andreas nära nog preussiska ordningssinne. Men visst är det allt mysigare när det ser lite hemtrevligare ut än om en armé av ilskna pedanter dragit fram? Bonuspoäng för att min stol inte är rosa.

Jag hade samma hörlurar som Andreas tidigare. Eller ja, inte samma, det hade blivit lite väl homoerotiskt. Men likadana i alla fall, om vi ska sitta och märka ord. Men de gick sönder, så jag köpte ett par sämre. De funkar väl överlag men ger ett väldigt stumt ljud som inte ger rättvisa åt min egentligen så dånande baritonröst.

Vi spenderar samma mängd pengar på tillbehören, men min fokus ligger mer åt kvantitet än kvalitet.

Jag antecknar aldrig något (se punkt 1, jag är lat) så jag har ingen bra kontring här. Ni får en bild på två kattungar istället för jag tycker om katter.

Kolla sängkammarblicken asså! Vem kan motstå?

Den uppmärksamme läsaren märker kanske att jag bara stulit Andreas bild rakt av (se punkt 1, jag är lat). Det är för att det ser precis lika dötrist ut på min skärm när man klipper. Sen är min dator en virilt frustande hingst, så jag har inte fullt så många laddskärmar, men grått och fyrkantigt är det fortfarande.

Hemsidan och de trettiotre avsnitten ligger dock kvar som ett minnesmonument och det är fortfarande fritt fram att ta del av hela härligheten. Avsnitten är av naturliga orsaker inte speciellt aktuella längre men jag tycker än idag att konceptet och programinriktningen funkar väldigt bra. Korta, kompakta avsnitt med nyheter, informativ fakta om spelen (nåja) och intryck. Någon gång i framtiden kanske vi blåser liv i programmet igen men som det är nu låter vi nertankandet vila för en stund.

Mina fina lurar. De har tyvärr börjat knaka och bete sig nu men ljudet är fint i övrigt och de sitter rätt skönt på skallen. Jag funderar på att byta ut dem så småningom.

Här var det förberett minsann. Ölen är i princip alltid ett måste men konjaken hoppar jag över då och då. Ibland är den utbytt mot en Whisky. Det tända ljuset för mig att känna mig sådär ”teddybjörnig” som lyssnarna vill ha mig.

Samtidigt som inspelningen pågår har jag på senare tid kommit på den geniala idén, trög som jag uppenbarligen är, att föra minnesanteckningar. Här är en kladdlapp där klockslagen på eventuella justeringar är uppskrivna.

Nu brukar jag alltid prata om hur lite vi klipper i avsnitten så det här ser överdrivet ambitiöst ut med det i åtanke. Faktum är att i just det här avsnittet slängde jag lappen och sket i att klippa bort nåt överhuvudtaget.

Här spelar jag in. Jag ser inte så där efterbliven ut under hela inspelningsperioden men nästan.

Såhär ser det ut när man redigerar avsnitten i ett ljudredigeringsprogram. Laddskärmar hela tiden. Det är lika mycket sitta och vänta som att mixa och klippa.

Där har ni kära läsare/lyssnare fått er en liten inblick i hur det kan gå till när ett avsnitt av ren och skär spelnörderi blir till. Om det är någon som mot all förmodan tycker det var spännande delar jag gärna med mig av mer bakom kulisserna i framtiden. Förhoppningsvis bjuder Sebbe oss dessutom på ett liknande reportage.

Och då har jag ändå – av oförklarliga skäl – köpt NHL10 på eget bevåg. Och är bjuden till Rock Band: Beatles-partaj imorgon. Och så är det ju TotC HC-raid på söndag… Den sedvanligt galna spelhösten har officiellt smygstartat. Hösten är alltid en fantastisk rolig tid i spelvärlden, men också lite sådär jobbigt skitstressig. Hur ska man hinna med allt coolt? Oavsett man tycker till om spel eller bara spelar dem så är fyrkantiga ögon och epilepsirisk är den närmaste tidens medicin.

Dessa är jag osäker på om de någonsin faktiskt nyttjats, men åtminstone på konceptstadie är det så här det hela hade kunnat se ut.

Detta får väl dock anses vara den klassiska loggan. Torsktemat som indikeras i namnet tar här sig uttryck även i loggan.

Inom kort utvecklades den dock till detta färgranna verk, som på ett exemplariskt sätt tydliggör de båda komponenterna spel och torsk. Fram tills Simons kubfiskar var det detta som gällde, och den har (faktiskt!) exponerats offentlig i reklamkampanjer på bl.a. Google och Facebook.

Den första versionen såg ut på detta vis. Enkel och rätt tråkig men funktionell.

Vårat andra försök blev ett långt mer avancerat sådant. Vi fick storhetsvansinne helt enkelt. Forum, omröstningar och alla möjliga funktioner stuvades in vilket resulterade i ett överdrivet spretigt yttre.

Våran näst senaste sida bytte skepnad till det bloggigare hållet igen och var en återgång till sitt ursprung. Stilren och funktionell. Simon Gustafsson hjälpte oss med designen. Jag gillar den fortfarande även om den inte var speciellt överskådlig.

Dagens radiospeltorsk.se är den överlägset fagraste versionen hittills. Linus Josephson är hjärnan bakom rubbet och vi är oerhört tacksamma för all hjälp vi fått. Den nya sajten är inte bara snygg utan är väldigt överskådlig och lättnavigerad. Men det där vet ni ju om eller hur? ;)