Radio Speltorsk

2010 = grymt år för PC?

8

Jag visste att jag skulle få skäll för mitt föregående inlägg där jag ställer de stationära spelmaskinerna mot varann men helt skiter i PC. Till mitt försvar kan jag säga att jag dels inte har samma insikt i PC-marknaden och dels för att det finns ohyggligt mycket spel att täcka. Men jag har tänkt att göra ett försök. Observera dock att långt ifrån allt finns med i listan.

Starcraft 2: Wings of Liberty
The Whispered World
Star Trek Online
Otherland
World of Warcraft: Cataclysm
Gray Matter
Vampire Story 2: A Bat’s Tale
Command & Conquer 4
Napoleon: Total War
Mass Effect 2
Simon the Sorcerer 5
Love
Closure
VVVVVV
Rage
Brink
Deus Ex 3
Max Payne 3
Bioshock 2
Sam & Max: Season 3
Assassin’s Creed 2
Singularity
Crysis 2
Dragon Age: Origins – Awakening

Hur står sig PC mot övriga stationära spelmaskiner tycker ni?

2010-02-23, Andreas

För här kommer han med mustaschen….

3

Faces

Mass Effect 2, Dragon Age: Origins, Smackdown vs. Raw 2010, Fable 2, till och med Little Big Planet. Alla har de något gemensamt har jag upptäckt. Min fascination att skapa en karaktär med mustasch. Jag vet inte varför det har blivit på det sättet, men i alla spel där man får forma sin egna skapelse lyckas jag alltid tillföra någon form av mustasch på gubben som ska komma att representera mitt alter ego. Allt för ofta är det dessutom någon form av Goatee, vilket är ett mellanting mellan mustasch och skägg. Det fånigast av allt är att jag privat aldrig har skägg eller mustasch. På sin höjd är jag väldigt orakad och på så sätt får ett ovårdat yttre. Så var kommer min fascination för att låta mina karaktärer bära ansiktsbehåring?

Har ni andra också saker (ögonfärg, kläder, långa ben etc) som återkommer när ni skapar egna karaktärer i spel?

(Om ni föresten undrar så kommer titeln ifrån en fantastisk låt skapad av Thore Callmars Orkester.)

2010-02-19, Tobias

Ett svenskt Child’s Play

3

Borta i USA har välgörenhetssatsningen Child’s Play dragit in nästan 2 miljoner dollar under sin senaste drive. Konceptet är enkelt, att donera spel och leksaker till barnsjukhus. Våra vänner på Blog ‘Em Up tar nu ett liknande initiativ som redan mötts av hjärtevärmande stor respons. Saxat från Blog ‘Em Up:

Vi vill dela med oss till de barn, och vuxna, som tillbringar så ofattbart tuff tid på CAST. Och vi vill göra det med Tv-spel.

Vi uppmanar därför alla våra läsare att skicka spel, konsoler, handkontroller – allt ni kan tänka er i Tv-spelsväg – till CAST i Huddinge. Märk paketet ”Tv-spelshjälp”.

Sprid ordet och dela med er av glädje till människor som verkligen behöver det.

Tack!

Skicka era gåvor till:
Britt-Marie Svahn
Verksamhetschef
CAST B 87
Karolinska Universitets Sjukhuset/Huddinge
141 86 Stockholm

Så passa på donera lite apparater och spel ni inte har så stor nytta av längre, eller hjälp helt enkelt till att sprida ordet. Alla detaljer finns borta på Blog ‘Em Up.

2010-02-10, Sebastian

Att överleva spelvåren 2010

0

…handlar om att prioritera! Det släpps som alla vet fetmycket fetbra spel och det är egentligen bara att döda sina älsklingar till höger och vänster om man ska ha en chans att hinna med. Efter mycket själavåndande har jag kommit fram till att det är fyra titlar som jag inte under någrasomhelst omständigheter har för avsikt att missa:

Final Fantasy XIII
Det var länge sedan Final Fantasy-serien tillhörde mina absoluta favorit-j-rpg, men det går inte att komma ifrån att de alltid är väldigt speciella upplevelser. Trots att varje del är olik den tidigare finns det alltid en säregen storvulenhet i såväl berättartekniken som den grafiska designen som ingen annan riktigt lyckats replikera. Del tretton kan bli intressantare än på länge. För första gången sedan sexan ser vi en kvinna i huvudrollen och Tetsuya Nomura – som mest varit ett skadligt inflytande på serien – är bortom karaktärsdesignen inte inblandad i projektet. Och what the hell, det är liksom Final Fantasy, inte en chans att man hoppar det här spelet.

Bioshock 2
Mina förväntingar på Bioshock 2 är egentligen ganska låga. Multiplayer är precis motsatt riktning mot vad jag vill ha ut av spelet och superhjärnan Ken Levine står inte längre vid rodret. Bioshock kändes rent allmänt som en väldigt singulär upplevelse, det gör inte riktigt visionen rättvisa att bara klistra på en tvåa efter. Bioshock 2 behöver en egen identitet, vilket jag inte sett något spår av ännu, och jag känner att ju mer olikt det blir ettan desto större chans har det att bli bra. Men efter den generalsågningen så var ändå det första Bioshock tillräckligt enastående att jag tveklöst är villig att ge tvåan en chans. Finns det ens en möjlighet att det blir i klass med ettan så får det inte missas, och grabbarna på Irrational har förtjänat en del förtroendekapital.

Ace Attorney Investigations: Miles Edgeworth
Ja, jag är såld på hela jäkla spelserien. Apollo Justice kändes kanske inte riktigt lika vasst som föregångarna men nu är det nya tag som gäller! Även om jag misstänker att det inte rör sig om något paradigmskifte så är det i alla fall den största spelmässiga förändringen för serien hittills, och det är varmt välkommet. Kan bara manus och personteckningar hålla samma klass som tidigare så räcker det gott för mig. Och det är ju världens coolaste karaktär Edgeworth i huvudrollen! Att han skulle få ett eget spel är ju sådant man bara skulle våga liga och drömma våta drömmar om.

Dragon Age Origins: Awakening
Just när man trodde att gamla goda expansioner utplånats av gräshoppssvärmen av dlc och mikrotransaktioner som plågar spelvärlden så slår Bioware till igen. Mer Dragon Age? Fucking no-brainer.

Förutsatt att denna prio alfa-lista lyckas betas av finns det ytterligare några spel som gärna får hinnas med och står ut över resten av utbudet:

Heavy Rain
Min värsta nyfikenhet på vad sjutton det egentligen är stillades av förhandsversionen, men det jag spelade gav å andra sidan mersmak. Egentligen mer av en akademisk placering på listan eftersom jag redan har ett ex av fullständiga versionen liggandes hemma för recension, men jag poängterar ändå att jag gärna skulle spela det även om jag inte varit tvungen.

God of War III
Mer God Of War? I Bayonettas kölvatten kan det kännas lite spartanskt, men även om God of War III inte når upp till samma höjder lär det inte råda något tvivel om att det kommer bjuda på några timmars riktigt högklassig underhållning.

Silent Hill: Shattered Memories
Endast och endast för att jag från flera håll har hört att slutet ska vara helt mindblowingly coolt. Jag som lapar upp allt i stil med plot twists, fjärde väggen-krossande och postmodernism har svårt att hålla mig borta.

Yakuza 3
Har egentligen fortfarande bara tagit mig igenom halva ettan ännu, men det var ett jäkligt bra spel. Och visst vill man stödja Sega när de äntligen släpper det här i väst. Ingen annan lär ju göra det så länge de envisas med att försöka maskera vad som egentligen är ett action-rpg som GTA eller Shen Mue.

3D Dot Game Heroes
Skamlös exploitation, ditt namn är 3D Dot Game Heroes. Jag är ju som tur är riktigt lättköpt när det kommer till försök att casha in på min nostalgi, och med Demon’s Souls i ryggen har From Software bevisat att de faktiskt kan göra annat än c-titlar.

Skamlös exploitation, ditt namn är 3D Dot Game Heroes. Jag är ju som tur är riktigt lättköpt när det kommer till försök att casha in på min nostalgi, och med Demon’s Souls i ryggen har From Software bevisat att de faktiskt kan göra annat än c-titlar.fsdfdfsdfsdfsdfsd..handlar om att prioritera! Det släpps som alla vet fetmycket fetbra spel och det är egentligen bara att döda sina älsklingar till höger och vänster om man ska ha en chans att hinna med. Efter mycket själavåndande har jag kommit fram till att det är fyra titlar som jag inte under någrasomhelst omständigheter har för avsikt att missa:

Final Fantasy XIII
Det var länge sedan Final Fantasy-serien tillhörde mina absoluta favorit-j-rpg, men det går inte att komma ifrån att de alltid är väldigt speciella upplevelser. Trots att varje del är olik den tidigare finns det alltid en säregen storvulenhet i såväl berättartekniken som den grafiska designen som ingen annan riktigt lyckats replikera. Del tretton kan bli intressantare än på länge. För första gången sedan sexan ser vi en kvinna i huvudrollen och Tetsuya Nomura – som mest varit ett skadligt inflytande på serien – är bortom karaktärsdesignen inte inblandad i projektet. Och what the hell, det är liksom Final Fantasy, inte en chans att man hoppar det här spelet.

Bioshock 2
Mina förväntingar på Bioshock 2 är egentligen ganska låga. Multiplayer är precis motsatt riktning mot vad jag vill ha ut av spelet och superhjärnan Ken Levine står inte längre vid rodret. Bioshock kändes rent allmänt som en väldigt singulär upplevelse, det gör inte riktigt visionen rättvisa att bara klistra på en tvåa efter. Bioshock 2 behöver en egen identitet, vilket jag inte sett något spår av ännu, och jag känner att ju mer olikt det blir ettan desto större chans har det att bli bra. Men efter den generalsågningen så var ändå det första Bioshock tillräckligt enastående att jag tveklöst är villig att ge tvåan en chans. Finns det ens en möjlighet att det blir i klass med ettan så får det inte missas, och grabbarna på Irrational har förtjänat en del förtroendekapital.

Ace Attorney Investigations: Miles Edgeworth
Ja, jag är såld på hela jäkla spelserien. Apollo Justice kändes kanske inte riktigt lika vasst som föregångarna men nu är det nya tag som gäller! Även om jag misstänker att det inte rör sig om något paradigmskifte så är det i alla fall den största spelmässiga förändringen för serien hittills, och det är varmt välkommet. Kan bara manus och personteckningar hålla samma klass som tidigare så räcker det gott för mig. Och det är ju världens coolaste karaktär Edgeworth i huvudrollen! Att han skulle få ett eget spel är ju sådant man bara skulle våga liga och drömma våta drömmar om.

Dragon Age Origins: Awakening
Just när man trodde att gamla goda expansioner utplånats av gräshoppssvärmen av dlc och mikrotransaktioner som plågar spelvärlden så slår Bioware till igen. Mer Dragon Age? Fucking no-brainer.

Förutsatt att denna prio alfa-lista lyckas betas av finns det ytterligare några spel som gärna får hinnas med och står ut över resten av utbudet:

Heavy Rain
Min värsta nyfikenhet på vad sjutton det egentligen är stillades av förhandsversionen, men det jag spelade gav å andra sidan mersmak. Egentligen mer av en akademisk placering på listan eftersom jag redan har ett ex av fullständiga versionen liggandes hemma för recension, men jag poängterar ändå att jag gärna skulle spela det även om jag inte varit tvungen.

God of War III
Mer God Of War? I Bayonettas kölvatten kan det kännas lite spartanskt, men även om God of War III inte når upp till samma höjder lär det inte råda något tvivel om att det kommer bjuda på några timmars riktigt högklassig underhållning.

Silent Hill: Shattered Memories
Endast och endast för att jag från flera håll har hört att slutet ska vara helt mindblowingly coolt. Jag som lapar upp allt i stil med plot twists, fjärde väggen-krossande och postmodernism har svårt att hålla mig borta.

Yakuza 3
Har egentligen fortfarande bara tagit mig igenom halva ettan ännu, men det var ett jäkligt bra spel. Och visst vill man stödja Sega när de äntligen släpper det här i väst. Ingen annan lär ju göra det så länge de envisas med att försöka maskera vad som egentligen är ett action-rpg som GTA eller Shen Mue.

3D Dot Game Heroes
Skamlös exploitation, ditt namn är 3D Dot Game Heroes. Jag är ju som tur är riktigt lättköpt när det kommer till försök att casha in på min nostalgi, och med Demon’s Souls i ryggen har From Software bevisat att de faktiskt kan göra annat än c-titlar.

2010-02-02, Sebastian

Darksiders – en doldis bland storspelen?

10

darksiders

Om Batman Arkham Asylum var spelhöstens stora överraskning verkar Darksiders vara ”spelvårens” (vi kallar den så trots att snöhögarna fortfarande täcker synfältet utomhus) motsvarighet. Förvirringen kring Darksiders och jämförelsen med hack ‘n slash-spel som God of War och liknande verkar inte riktigt stämma överens med vad spelet i själva verket erbjuder, då stridandet bara verkar vara ett av Darksiders många moment. Eurogamer liknar det dessutom vid ett ”Metroidvania”, det vill säga ett spel där utforskande i kombination med uppgraderingar och ny utrustning utgör en stor del av upplägget.

Ni som lärt känna mig vet att jag är ett stort fan av den här ”subgenren” av mer äventyrsaktigt snitt och sväljer det mesta som inte är ren skit med hull och hår så mitt omdöme är kanske inte alltid det bästa, men det är någonting med detta upplägg som tilltalar mig extremt mycket. Att spelet i skrivandes stund snittar 88 på Metacritic gör knappast saken sämre. Smaken är som baken men mina förväntningar har stigit drastiskt efter de oväntat höga betygen.

Har Vigil Games debutspel ens varit med i förhandssnacket tidigare? Jag har visserligen hållit ett öga på det och glott på de filmer som sporadiskt dykt upp. Men om sanningen ska fram avfärdade jag det tidigt som ett spretigt Prototype, samtidigt som jag uppslukades av spelvårens allra hetaste och hur de har armbågat sig fram i feta pr-kampanjer. Om det nu visar sig vara så bra som mycket antyder, och för den delen bygga på ett spelkoncept som jag ofta finner vansinnigt bra i rätt sammanhang, är jag rädd för att det ändå försvinner och överges till förmån för de riktigt hypade titlarna i början av året.

Det vore synd.

2010-01-04, Andreas

It’s alive!

3

its-alive

Trots att bloggen för tillfället går på tomgång och att (åtminstone de traditionella) podcastavsnitten lyser med sin frånvaro lever vi i allra högsta grad. Faktum är att vi planerar en fullspäckad inledning på det nya året med mängder av specialavsnitt där det kommer att bjudas på både det ena och det andra. Det första i raden spelas in redan ikväll och kommer dyka upp på sajten om ett par dagar.

Glöm heller inte att fynda för julklappspengen på Steam som har lite av en mellandagsrea för tillfället. Hetaste tipset: LucasArts Adventure Pack för dryga tjugolappen! The Dig är en av mina mest minnesvärda spelupplevelser från i år och definitivt ett av LucasArts allra bästa äventyrsspel. Att man får med klassikern Loom och två finfina Indy-spel är bara bonus. Givet köp med andra ord.

2009-12-30, Andreas

Ett julminne i repris och god jul!

2

sackboy-costumes-santa-claus-christmas-1Det blev ingen julspecial i år som ni säkert redan märkt men vi hoppas att ni gillade våran ambitiösa julkalender istället. Tyck gärna till om konceptet. Ska det bli en tradition med Guldtorsken eller räcker det med en gammal hederlig julspecial till nästa år? Vi lyssnar på er!

Julminnen är mysigt och i fjol körde Spelklassiker en julspecial där vi som gästat programmet fick dela med oss av våra egna minnen. För er som missade mitt bidrag då kan ni ta del av det här och nu.

Nu ska jag frossa i skinka, snaps och annat som hör julen till. God jul på er alla! :)

2009-12-24, Andreas

Dagens finaste artwork

1

mm10mellanBilden är tagen från kommande Mega Man 10 och Nintendo Powers artikel om spelet. Läs vettja!

2009-12-10, Andreas

There’s too much stuff!

2

Som vissa vet har jag ett permanent ordningsproblem hemma, men ibland får jag ett ryck att ta tag i saker, som nu. En av de mer njutbara momenten i detta är att sortera spelen. Men det sätter också saker i perspektiv – jag har nog aningen mer spel än jag vanligen tror. Högen här är i princip bara spel som tillkommit i år (vilket är varför de inte sorterats ännu) och summan är ändå inte mindre än 114 stycken. Och så undrar man varför man inte har tid att spela allt…

spel

2009-12-06, Sebastian

Little Big Planet i 8 bitar

0
OmniLudiCon är ett otroligt charmigt webbaserat spelskaparverktyg som man gott bör ta sig en titt på. Det har ett fånigt simpelt upplägg, men möjligheterna är samtidigt enorma.
Min sadistiska plattformsådra väckt av ännu en genomspelning av Mega Man 9 slängde jag ihop Super Double Tim på några minuter men att döma av övriga utbudet finns det väldigt mycket mer man kan göra med det hela.

omniludicon

Jag är som bekant inte bara författare, utan även speldesigner. Eller ja…

OmniLudiCon är i alla fall ett otroligt charmigt webbaserat spelskaparverktyg som man gott bör ta sig en titt på. Det har ett fånigt simpelt upplägg, men möjligheterna är samtidigt riktigt stora.

Min sadistiska plattformsådra väckt av ännu en genomspelning av Mega Man 9 slängde jag ihop Super Double Tim på några minuter men att döma av övriga utbudet finns det väldigt mycket mer man kan göra med det hela.

Så, när ska vi egentligen få se Andreas fantastiska plattformslir han skröt om häromavsnittet?

2009-11-23, Sebastian