Radio Speltorsk

Hiro vs. Gwellmyn: Fable 3

0

hirovsgwellmyn

Im on a roll! Hiro skulle säkert anklaga mig för fusk i och med att jag tagit upp spel som jag egentligen är halvklar med från förra året. Idag fick jag nämligen se eftertexterna på Fable 3. Så även om Hiro blev klar med Vanquish i veckan, så drar jag nu ifrån återigen. Fast det är väl ganska spännande om vi håller oss i den här takten, och att ingen av oss drar ifrån med 10 spel eller liknande.

Anledningen till att det tagit sådan tid för mig att klara Fable 3 är för att jag blev mäkta besviken på spelet. Fable 2 hade jag riktigt skoj med och jag gillade att springa runt och leka hjälte. Upptäckarglädjen fanns där och jag sprang gärna iväg på små egna äventyr för att få reda på vad som fanns i den där lilla gläntan som syntes en bit in i skogen. Tyvärr kände jag inte alls samma sak för det tredje spelet. Visst var det kul att de försökte ta en annorlunda väg och att man redan från början tar rollen som en prins/prinsessa, men jag kände inte alls lika mycket för min karaktär denna gång. Kändes även som att det var mycket mer inriktat på pubertala skämt och fjärta, vilket känns jättetrist och nästan dumförklarar mig som spelare.

fable_3_natal

Det fanns inte heller någon direkt utmaning i spelet och jag dog vad jag vet endast en gång och det på grund av klantighet. Sidouppdragen kändes inte heller angelägna, även om vissa karaktärer och platser återvände från tidigare spel. För att inte prata om huvudhandlingen, som egentligen först mot slutet började ta sig. Utan att spoila för mycket var det en del intressanta val som dök upp mot slutet och satte i alla fall grillar i huvudet på mig

Jag har väldigt mycket kvar att utföra i spelet i form av sidouppdrag, men jag känner mig inte ett dyft lockad att återvända till Albion för att leka hjälte. Kanske är det dags för Molyneux att lägga spelserien åt sidan och hitta något nytt att leka med?

Gwellmyn vs. Hiro: 3-2

Gwellmyns avklarade spel:
Army of Two: 40th Day – PS3
Deadly Premonition – X360
Fable 3 – X360

Hiros avklarade spel:
Might & Magic: Clash of Heroes – NDS
Vanquish – X360

2011-01-21, Tobias

Hiro vs. Gwellmyn: Deadly Premonition

5

hirovsgwellmyn

Kampen fortsätter. Efter flera häcklande sms från Hiro har jag nu slagit till och tagit ledningen. Visserligen bara en 2-1 ledning, men jag ska allt njuta av den, eftersom det är troligtvis enda gången som jag kommer få vara i ledning i den här tävlingen. Jag har en klar fördel i att Hiro har ett stort handikapp som heter ”jag-måste-spela-minst-20-timmar-Street-Fighter-4-i-veckan”. Vilket jag självfallet kommer använda till min fördel. Men den dag som Andreas lägger ner sitt Street Fighter 4 sug misstänker jag att jag kommer få det kämpigt. Men nog om det. Istället tycker jag att vi tar en titt på Deadly Premonition som jag blev klar med i helgen.

Vid första anblick ser Deadly Premonition ganska fult ut. Nästan som att det vore ett spel till Playstation 2. Jag var även väldigt skeptisk till röstskådespelarna i början, men desto längre in i spelet jag kom desto mer blev jag fäst vid dem. Jag funderar fortfarande på om det var meningen att de skulle låta ostiga eller om det bara blev så.

dp4

Kontrollen kanske inte var den bästa och precis som med Alan Wake led spelet av väldigt trista och enformiga strider. Den här gången fick man i alla fall något som kan liknas vid bossar, även om dessa först dök upp mot slutet av spelet. Det jag trivdes bäst med var delen mellan actionsekvenserna då man fick åka runt i Greenvale och ta del av de udda figurerna som levde där, samtidigt som man försökte ta reda på mer om det bestialiska mord som skett i den lilla hålan. De har även lyckats fånga amerikanska småstadsidyllen riktigt bra och det känslan från Twin Peaks är nästan mer närvarande än hos Alan Wake.

Vilket även för oss in på själva handlingen. Nu ska jag inte spoila något, men det känns lite som att manusförfattarna fick lite kalla fötter och var tvungen att slänga in övernaturliga fenomen istället för att ge oss en renodlad mordgåta. Jupp, precis som i Farenheit. Även om det förmodligen ska föreställa ett skräckspel (inte för att jag blev skrämd en enda gång, tvärtom satt jag och skrattade flera gånger istället) hade jag hellre sett en intressant mordgåta. Så även om det är ett av förra årets bättre spel, kunde jag inte låta bli att känna mig ganska lättad när eftertexterna rullade. Nu är det dags att ge sig på nästa spel i kampen mot den ondskefulla Hiro!!

Gwellmyn vs. Hiro: 2-1

Gwellmyns avklarade spel:
Army of Two: 40th Day
Deadly Premonition

2011-01-17, Tobias

Gwellmyn vs. Hiro – Fight!

5

hirovsgwellmyn

Jag tror att julkoman fortfarande sitter i till viss del, vilket gjort att jag inte skrivit något på ett bra tag. Men nu blir det andra bullar. Som en del redan uppmärksammat är det inte bara Spelklassiker Musik ft. GamingGrannar som är tillbaka. Även ”vem-kan-klara-flest-spel-under-året-tävlingen” är tillbaka. Denna gång har jag utmanat en annan Andreas, nämligen min co-host Andreas ”Hiro” Karlsson som även huserar på bloggen GamingGrannar. I give you: Gwellmyn vs. Hiro!

Det handlar helt enkelt om att vi ska tävla i att fullfölja så många spel som möjligt under året. Det behöver inte vara sprillans nya spel, utan även gamla klassiker är välkomna. Vi har även lagt upp lite riktlinjer mellan varandra, men det handlar mest om sunt förnuft och är vi osäkra kommer vi alltid att rådfråga varandra om ett spel räknas eller inte. Så det kommer inte vara några enkla arcade-spel som man klarar på 45 minuter direkt, samtidigt som vi inte vill säga nej till äldre spel där genomspelningen oftast tar lite mindre tid än dagens titlar då vi båda får sug då och då att köra igenom något skojsigt spel på SNES till exempel.

För er som redan läst Andreas inlägg borta på GamingGrannar vet att ställningen just nu är 1-1. Han klarade nyligen Might & Magic: Clash of Heroes till Nintendo DS. Själv satte jag tänderna i Army of Two: 40th Day (visserligen redan förra året. HEY! Jag klarade det i år, it counts!) tillsammans med min kamrat Tomas. Likt Hiro kommer jag varje gång jag klarar ett spel att skriva om det här och samtidigt ge er en uppdatering på hur det går i sammandrabbningen.

armyoftwowo

Army of Two: 40th Day alltså. Uppföljaren till Army of Two som även det ska upplevas tillsammans med en vän. Del två i historien om Rios och Salem utspelar sig i Shanghai där de två legoknektarna hamnar mitt i en terroristattack på staden. Berättelsen känns visserligen sekundär, men både jag och min kamrat hade ganska svårt att hänga med i vad som hände. Första spelet hade en betydligt intressantare och mer lättförståelig handling. Det kändes även som att det var ett bättre flyt i det första äventyret, eller så har de skruvat upp svårighetsgraden betydligt i uppföljaren. Vi fick spela om flera delar åtskilliga gånger innan vi lyckades ta oss förbi passagerna. Det krävs verkligen att man samarbetar för att överleva, samtidigt som jag gärna hade sett att de utvecklat konceptet mer till 40th Day. T ex att den ena spelaren hade fått vara backup med ett krypskyttegevär till sin partner eller liknande. Hur som helst, vill man lira ett ganska lättsamt actionspel tillsammans med en god vän och redan spelat Army of Two kan jag rekommendera 40th Day.

Gwellmyn vs. Hiro: 1-1

Gwellmyn avklarade spel:
Army of Two: 40th Day

2011-01-11, Tobias